Aldrig mer, eller?

Idag var det så dags för det där torra farmorsfikat - mandelkubb.

Kaoset  började redan vid tillsättandet av bittermandelaromen (gick bet på att hitta faktiska mandlar). På flaskan står det att en droppe är = en mandel, coolt tänker jag och förväntar mig någon slags droppfunktion men nä då inte då. Liiite svårt att veta hur mycket man ska hälla i, jag vill ju inte parfymera smeten.  När jag läste vidare i receptet så står det "forma smeten till en rulle". Ni som någon gång bakat,  smeten var som  en tjockare sockerkakssmet. Rulla right! Not!

Efter en av de kletigaste erfarenheterna i mitt kök blev det ändå kubbar. Under hela detta kaos kom det inte en enda svordom,  svordomarna brukar betyda succé.  Därför trodde jag att det skulle bli obra.
De blev riktigt goda, inte alls torra. Mannens kommentar var "du kunde haft mer bittermandel i, det kan du tänka på till nästa gång". Hmm nästa gång. Jag vet inte det. Å andra sidan gick det löjligt fort att slänga ihop kubbarna.
Frasse som är på besök tyckte de såg goda ut.