Liten men god

Ni som läser den här bloggen förstår att jag bakar en del. Det gör min familj också. Det blir framförallt på helgerna som bakinspirationen gör sig påmind. Härom helgen hade vi besök och jag frågade mamma om vad hennes väninna gillar för fikabröd. Mammas svar blev: Hon är som jag hon äter nog inte så mycket fikabröd. Chockad plockade jag upp hakan från golvet och struntade helt enkelt i det. Jag måste ju baka klart boken.

Tanken fanns nog att jag inte behövde baka något stort men samtidigt gott. Lotten föll på Sans Rival tårta. Mandelbottnar och smörkräm smaksatt med nougat (smält socker och hackade mandlar). Det blev en rackarns liten tårta, bara ca 20 cm i kvadrat. Tre bottnar med fyllning emellan.

När jag bjuder på tårtan så tar alla utom jag själv om! Dvs bägge damerna som "inte är så mycket för fikabröd" tog två bitar av den ganska så mäktiga tårtan. Jag vet att det ska vara mandelspån på toppen och egentligen rosa marsipan men varför måste man alltid följa normen? Lila blev lite rockigt...

Näst på tur får väl lov att bli någon utav alla fruktkakorna som finns i boken. En tanke är ju att kombinera de i en och samma istället för fem eller sex varianter. Återkommer med resultatet.